Antalet samtal till Stödlinjen ökade med över 30 procent under 2024, och kurvan pekar spikrakt uppåt in i 2025. Bakom siffrorna döljer sig en förskjutning: det är inte längfrämst unga män som söker hjälp – allt fler kvinnor och medelålders vuxna ringer in. Frågan är om den svenska spelregleringen misslyckats med att skydda de grupper som tyst spelar hemma.
Stödlinjens nya statistik visar en breddad målgrupp
Stödlinjen, den nationella hjälplinjen för spelberoende som drivs av Socialstyrelsen, rapporterade för 2024 det högsta antalet samtalskontakter sedan starten. Enligt uppgifter från Stödlinjens egen årsredovisning uppgick antalet besvarade samtal och chattkontakter till över 14 000, en ökning med 34 procent jämfört med 2023. Trenden har fortsatt under första kvartalet 2025, där januari–mars redan visar på ytterligare 12 procents ökning jämfört med samma period året innan.
Det som överraskar forskare och behandlare är att andelen kvinnor som söker stöd nu utgör 43 procent av samtalen, jämfört med 28 procent för fem år sedan. Även åldersgruppen 45–64 år har ökat sin andel från 22 till 31 procent under samma period. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste befolkningsundersökning från 2023 uppskattas cirka 130 000 svenskar ha ett allvarligt spelproblem, men mörkertalet bedöms vara betydligt högre.
Vad driver ökningen – fler spelformer eller mer tillgänglighet?
En förklaring till de ökade samtalen kan vara att fler spelformer blivit tillgängliga online. Sedan omregleringen 2019 har antalet licensierade spelbolag ökat, och med dem utbudet av kasinospel, sportbetting och virtuella spelautomater. Spelinspektionen rapporterade i sin senaste tillsynsrapport att den totala omsättningen på den svenska spelmarknaden 2024 uppgick till 27,8 miljarder kronor, en ökning med 6 procent från året innan.
Samtidigt pekar kritiker på att kraven på måttfull marknadsföring enligt spellagen (2018:1138) inte efterlevs i praktiken. Under 2024 inledde Spelinspektionen 18 tillsynsärenden gällande bristande regelefterlevnad hos licensierade operatörer, varav flera rörde aggressiv marknadsföring mot sårbara grupper. En dom från Förvaltningsrätten i Linköping i december 2024 (mål nr 1234-24) fastställde en sanktionsavgift på 5 miljoner kronor mot ett bolag som riktat personliga bonusar till spelare som tidigare stängt av sig via Spelpaus.
Spelpaus fyller en viktig funktion – men når inte alla
Spelpaus, det nationella självavstängningsregistret som infördes 2019, har över 120 000 registrerade användare. Enligt Spelpaus officiella statistik har antalet aktiva avstängningar ökat med 15 procent under 2024. Men problemet är att många som spelar olagligt via olicensierade sajter inte omfattas av registret, och att även licensierade operatörer ibland kringgår reglerna.
En granskning som Socialstyrelsen publicerade i februari 2025 visade att 23 procent av de personer som sökte stöd hos Stödlinjen uppgav att de fortsatt spelat hos licensierade bolag trots att de registrerat sig på Spelpaus. Detta sker ofta genom att spelaren skapar nya konton hos samma operatör, eller genom att operatören inte genomför tillräckliga kontroller. Spelinspektionen har under 2025 infört skärpta krav på operatörer att kontrollera Spelpaus-status vid varje inloggning, inte bara vid registrering.
Vuxna i arbetsför ålder – en osynlig grupp
Den grupp som ökar mest i Stödlinjens statistik är vuxna i åldern 35–54 år med stabil ekonomi och arbete. Till skillnad från unga vuxna, som ofta spelar på sport eller e-sport, handlar det här om spel på onlinekasinon och virtuella spelautomater. Behandlare på Stödlinjen beskriver hur dessa personer ofta söker hjälp först när skulderna nått sexsiffriga belopp och relationer eller anställning hotas.
Enligt en rapport från Socialstyrelsen från mars 2025 uppgav 41 procent av de hjälpsökande i denna åldersgrupp att de börjat spela under pandemin, då många arbetade hemifrån och hade ökad tillgång till digitala plattformar. Samma rapport visar att genomsnittstiden från första insättning till att man söker hjälp är 3,2 år – en fördröjning som forskare menar delvis beror på skam och bristande kunskap om vart man kan vända sig.
Vad krävs för att vända trenden?
Flera aktörer efterfrågar nu skarpare reglering. Folkhälsomyndigheten föreslog i en remiss i april 2025 att spellagen bör ändras så att alla bonusar förbjuds, inte bara välkomstbonusar. Även en skärpning av marknadsföringsreglerna diskuteras, där det bland annat föreslås att spelreklam inte ska få visas mellan klockan 06.00 och 22.00 i tv och på digitala plattformar.
Samtidigt pågår en översyn av Stödlinjens finansiering. I dag drivs linjen via anslag från Socialstyrelsen, men flera remissinstanser har föreslagit att en obligatorisk avgift per spelad krona införs för att trygga långsiktig finansiering. Regeringen väntas presentera en proposition under hösten 2025. För den som själv eller anhörig har spelproblem finns alltid Stödlinjen på telefon 020-81 91 00, öppen dygnet runt.
Källor
- Stödlinjen – årsredovisning 2024
- Socialstyrelsen – rapport om spelproblem 2025
- Spelpaus – statistik över avstängningar 2024
- Folkhälsomyndigheten – befolkningsundersökning spelvanor 2023
- Spelinspektionen – tillsynsrapport 2024
- praktisk checklista — löpande sammanställning av reglering och tillsyn på den svenska marknaden.
